Dagbok

Lite bloggtorka

dagbokPosted by Lena Dahlberg Sunday, February 07 2010 19:15:43

Tre veckor sen förra inlägget. Känns inte som det finns så mycket att berätta om i dessa tider. Vi försöker mest hitta sätt att överleva fram till våren. Ska verkligen anstränga mig för att inte klaga på vädret hela tiden, men det ääär ganska tröttsamt med all denna snö och kyla. Hundträningen går inte framåt och jag får svårt med motivationen.

Har varit i Vimmerby med Fun och hon fick följa med till djuraffär och så gick vi en runda på stan. Hon klarar det bra utan att bära sig åt och fula ut sig, men hon gnäller när vi står stilla för länge. Nya erfarenheter och nya sätt att träna. Har aldrig haft en pip-hund förut.

Och emellanåt gör man bort sig rejält med Fun. Har tränat en hel del med apport, att bara plocka upp från golvet/marken och sen hålla fast. Men sen en dag fick jag för mig att börja leka med apporten, kasta och busa för att göra den rolig. Så fel det kan bli. Hon tycker redan den är vansinnigt rolig och det hon behöver är inte bus och stim utan lugn och stabilitet i träningen. Hon är inte en hund som någonsin behöver motiveras för någonting. Snarare tvärtom ibland. Så hela momentet blev ett enda stim och kaos och total avsaknad av fokus. Suck. Reparation pågår. Ska nog snart kunna bli som det var innan. Och jag är ännu en lärdom rikare.

Idag har team Dahlberg gemensamt skottat bort snön från taket till klubbstugan. Många tak härom kring som har svårt att klara tyngden av alla snö nu. Som avslutning var vi bara tvungna att leka lite och hoppa från taket. Länge sen jag hoppade från tak!

Angående våra kontakter i Haiti så har vi nu hittat former för att skicka dit pengar och ger just nu mat till ett 20-tal hemlösa personer. Ernso och Philippe är inte biologiska bröder men växte upp i samma familj under sin tid i SOS-barnbyn och kallar därför varandra för bröder ändå. Ernso är några år äldre och har hunnit utbilda sig till flygledare. Det är för att han jobbar på flygplatsen som han så lätt har tillgång till internet. Båda killarna finns nu på facebook och det blir oftast en pratstund varje kväll.

Den fråga jag fick härom sistens handlade om varför vi älskar våra hundar så mycket. De kan verkligen inte förstå hur vi kan lägga så mycket tid och ha råd med allt för hundarna. Jag har försökt beskriva hur vi ser på våra hundar som familjemedlemmar men jag vet inte om det riktigt går fram. Att vi har djursjukhus med dygnetruntjour, kläder till hundarna på vintern, de bor inne, har egna sängar, egna leksaker, allt det där blir med deras ögon sett väldigt märkligt. Men jag ska allt kontra nån dag med att be dem förklara voodoo-kulturen för mig, för det är nåt jag verkligen inte förstår.

Ha det gott i väntan på våren.

/Lena

• Comments(2)http://www.flisan.eu/#post142