Dagbok

Ny fas i livet

dagbokPosted by Lena Dahlberg Monday, July 12 2010 13:21:01

Att leva livet på Stand-by läge är inget för mig. Samtidigt tror jag det är få människor som skulle beskriva mig som oplanerad och impulsiv. Får oftare höra att jag tänker för mycket. Men när det gäller stora val i livet vill jag inte vara en feg person. Det finns en så stor risk för att bli bitter om man alltför ofta avstår från det som hade kunnat bli bra. Har sett för mycket av det genom andras öden. Att alla val inte är bra val måste man lära sig leva med. Och att vänta på det perfekta tillfället att ta beslut är omöjligt, det börjar jag också äntligen lära mig. För det finns inte. Antingen tar man tillfället när det bjuds eller också får man avstå. Vadan dessa filosofiska tankar nu då?

Jo, för vi är ju igång med att flytta och livet är på väg att ändra inriktning ganska så rejält. Vi har i flera år pratat om att köpa gård med lite mark och flytta ut på landet. Vi har kikat på en del gårdar i lagom storlek, funderat på var i landet man ska bo, lagt några bud här och där. Samtidigt som vi har våra rötter i Bergslagen är det ju inte helt lätt att bara lämna allt och flytta. För hur synkar man byte av jobb med att samtidigt hitta den perfekta gården utan att däremellan behöva klämma in sig i lägenhet? Jag menar, både mannen och jag är rätt kräsna när det gäller jobb också. Sen är det ju det där med vänner och kontaktnät. Inget som bara går att tänka bort.

Och så nu på försommaren så dök den upp i våra liv, det som ska bli vår egen gård. Lagom stor, bra planerad – både vad gäller de båda bostadshusen och att marken är sammanhängande i ett skifte, lagom mycket bete, lagom många åkrar, gott om uthus, samt inom rimligt pendlingsavstånd för oss båda. Dessutom landade det till slut på ett pris som känns rimligt. Bekantas bekanta finns redan i byn och de följde hela processen med spänning.

Så vilka hade vi varit om vi först i flera år pratar om att köpa gård och sen ändå säger nej när det perfekta tillfället dyker upp mitt framför näsan på en? Det fanns liksom inget annat att göra än att bestämma sig för att det får bli nu eller aldrig.

Just nu är det Lantmäteriet som har lite jobb att göra för skogen ska styckas bort, den är det andra som ska köpa. Men vi har tagit över ansvaret för vår mark, har flyttat dit fåren och fått in första höskörden.

Vad har vi då lärt oss hittills?

* Jo, att en gammal gård är som ett dataspel där man smyger runt i olika uthus och vrår för att hitta delar som behövs för att koppla ihop saker på rätt sätt. Sladdar och kontakter och kopplingar är undanplockade enligt förra ägarens logik, inte vår. (Hon lever tyvärr inte längre, annars hade man ju kunnat fråga.) Men det är spännande för vi hittar nya saker hela tiden. Allt finns men det gäller att hitta det.

* Att lasta in löshö manuellt är SKITJOBBIGT. Framför allt när man är så dum som jag och tackar nej till hjälp från vänner för att jag vill bevisa att jag ”kan själv”. Tänkte att det där är väl inte så farligt, det fixar jag på en eftermiddag. Ha ha. Sommarens läxa.

* Vi måste snabbt få ordning på hundgården. Mina bc-flickor blir helt förvildade av att rusa runt fritt på gården och ha fåren så nära att spana på. Får hålla koll HELA TIDEN så de inte går och vallar själva.

Nu när höskörden är avklarad är nästa två projekt hundgård och hönsgård. Det är sånt vi kan börja med innan Lantmäteriet är färdiga med sin del för vi har inte formellt tillträtt än, är bara på plats för att sköta om det som finns utomhus. Vi börjar inte riva runt något i bostadshusen innan formell tillträdesdag.

Fortsättning följer!

• Comments(2)http://www.flisan.eu/#post149